Final; Development of the Modern World.
Haaaj mina vänner!
Jag kan inte fatta att jag är på sluttampen av mitt äventyr i Thailand nu. Folk har börjat säga hejdå till varandra och en del har redan åkt hem! Det är sjukt sorligt, jag vill inte att någon ska åka hem och minst av allt vill jag själv åka hem. Efter mitt final som jag hade idag (kommer en liten fin historia om det sen) har jag bara två kvar. Ett på tisdag och ett på fredag om en vecka. Jag måste dock vara färdigt med mitt sista final på torsdagen för då ska jag åka ner till Ban Chang och förbereda inför föräldrarnas ankomst. På fredagen anländer dem och sen ska jag vara nere i huset med dem tills på tisdagen. Då återvänder jag till Bangkok, packar ihop lite kläder och drar till Filippinerna på onsdagen. Sedan är jag i Manila tills på söndagen. Har möten på torsdagen och fredagen och sen vill jag ligga vid poolen och shoppa på lördagen och förhoppningsvis gå ut på kvällen. Är tillbaka i Bangkok på natten mellan söndagen och måndagen. Kommer förmodligen sova halva den dagen och sen ska jag till Allisons nya lägenhet på Sukhumvit där vi ska ha tjejkväll och sen utgång. Därpå blir det sista-minuten shopping på tisdagen och på onsdagen är det hemfärd till SVERIGE!!! Det är så nära mina vänner, så galet nära!!! Och på tisdag morgon skiljs jag från min fruga. Hur hur hur ska jag klara mig utan henne? Min egen lilla siamesiska tvilling!
Nu när ni vet alla mina planer fram tills jag ska åka hem kan jag berätta lite om mitt final som jag hade idag. Från första början trodde jag att vi skulle ha det den 11:e maj, men förra veckan fick jag höra att det inte var förrän den 12:e maj. Gött tänkte jag, ytterligare en dag att plugga! Men folk som känner mig vet att jag inte kan plugga förrän det är kort om tid och jag är stressad, så jag har givetvis slöläst mina papper hur länge som helst (dvs, inte läst alls). Iförrgår fick jag iaf läst lite eftersom jag började bli lite stressad över att provet var nära. Igår ställde jag klockan på 06,00 eftersom jag behövde plugga HELA dagen. Jag slog upp ögonen, fixade en kopp kaffe och gick sedan givetvis in på facebook. Där har Mirka skrivit till mig och frågat vilken dag vi hade provet och min lärare hade svarat undertill att det var på torsdag 9-13. YES, tänkte jag. Ytterligare en dag att plugga! Detta innebar givetvis att det inte blev något plugg den dagen heller. På kvällen åkte jag och Jessica till Khao San för att hitta flygbiljetter (Filippinerna för mig och Vietnam för henne). I taxin slog det mig att det var konstigt om provet var flyttat till torsdag, eftersom jag hade pratat med läraren i helgen och då sa han "see you the 12th". Så jag sms:ade honom och frågade. Mycket riktigt var provet den 12:e, alltså idag! Pluggade några timmar på kvällen och sen gick jag upp fem imorse för att fortsätta.
När solen gick upp såg himlen mycket märklig ut. Ljuset var helt orange, jättekonstigt. Fotade för att dela mig av den märkliga soluppgången:
Visst ser det konstigt ut? Det här är utsikten jag har när jag ligger i sängen.
Såhär såg det ut åt andra hållet:
Hur kan ljuset bli så? Jag är helt fascinerad! Haha!
Iaf, för att återgå till provet... Behöver jag berätta att det inte gick så bra? Av den första delens 22 frågor var jag säker på 3 stycken. Av den andra delens 16 frågor var jag säker på 4. På uppsatsdelen höftade jag så mycket att det kan hända att hela världens utvecklingskede har kommit med. Men ja. Nu kan jag inte göra något åt saken. Hoppas att jag klarar mig. Håll tummarna! Snart ska jag åka och hämta biljetten till Filippinerna och sen ska jag äta middag på samma restaurang som vi var på i lördags. Spännande.
Jag kan inte fatta att jag är på sluttampen av mitt äventyr i Thailand nu. Folk har börjat säga hejdå till varandra och en del har redan åkt hem! Det är sjukt sorligt, jag vill inte att någon ska åka hem och minst av allt vill jag själv åka hem. Efter mitt final som jag hade idag (kommer en liten fin historia om det sen) har jag bara två kvar. Ett på tisdag och ett på fredag om en vecka. Jag måste dock vara färdigt med mitt sista final på torsdagen för då ska jag åka ner till Ban Chang och förbereda inför föräldrarnas ankomst. På fredagen anländer dem och sen ska jag vara nere i huset med dem tills på tisdagen. Då återvänder jag till Bangkok, packar ihop lite kläder och drar till Filippinerna på onsdagen. Sedan är jag i Manila tills på söndagen. Har möten på torsdagen och fredagen och sen vill jag ligga vid poolen och shoppa på lördagen och förhoppningsvis gå ut på kvällen. Är tillbaka i Bangkok på natten mellan söndagen och måndagen. Kommer förmodligen sova halva den dagen och sen ska jag till Allisons nya lägenhet på Sukhumvit där vi ska ha tjejkväll och sen utgång. Därpå blir det sista-minuten shopping på tisdagen och på onsdagen är det hemfärd till SVERIGE!!! Det är så nära mina vänner, så galet nära!!! Och på tisdag morgon skiljs jag från min fruga. Hur hur hur ska jag klara mig utan henne? Min egen lilla siamesiska tvilling!
Nu när ni vet alla mina planer fram tills jag ska åka hem kan jag berätta lite om mitt final som jag hade idag. Från första början trodde jag att vi skulle ha det den 11:e maj, men förra veckan fick jag höra att det inte var förrän den 12:e maj. Gött tänkte jag, ytterligare en dag att plugga! Men folk som känner mig vet att jag inte kan plugga förrän det är kort om tid och jag är stressad, så jag har givetvis slöläst mina papper hur länge som helst (dvs, inte läst alls). Iförrgår fick jag iaf läst lite eftersom jag började bli lite stressad över att provet var nära. Igår ställde jag klockan på 06,00 eftersom jag behövde plugga HELA dagen. Jag slog upp ögonen, fixade en kopp kaffe och gick sedan givetvis in på facebook. Där har Mirka skrivit till mig och frågat vilken dag vi hade provet och min lärare hade svarat undertill att det var på torsdag 9-13. YES, tänkte jag. Ytterligare en dag att plugga! Detta innebar givetvis att det inte blev något plugg den dagen heller. På kvällen åkte jag och Jessica till Khao San för att hitta flygbiljetter (Filippinerna för mig och Vietnam för henne). I taxin slog det mig att det var konstigt om provet var flyttat till torsdag, eftersom jag hade pratat med läraren i helgen och då sa han "see you the 12th". Så jag sms:ade honom och frågade. Mycket riktigt var provet den 12:e, alltså idag! Pluggade några timmar på kvällen och sen gick jag upp fem imorse för att fortsätta.
När solen gick upp såg himlen mycket märklig ut. Ljuset var helt orange, jättekonstigt. Fotade för att dela mig av den märkliga soluppgången:
Visst ser det konstigt ut? Det här är utsikten jag har när jag ligger i sängen.
Såhär såg det ut åt andra hållet:
Hur kan ljuset bli så? Jag är helt fascinerad! Haha!
Iaf, för att återgå till provet... Behöver jag berätta att det inte gick så bra? Av den första delens 22 frågor var jag säker på 3 stycken. Av den andra delens 16 frågor var jag säker på 4. På uppsatsdelen höftade jag så mycket att det kan hända att hela världens utvecklingskede har kommit med. Men ja. Nu kan jag inte göra något åt saken. Hoppas att jag klarar mig. Håll tummarna! Snart ska jag åka och hämta biljetten till Filippinerna och sen ska jag äta middag på samma restaurang som vi var på i lördags. Spännande.
Pyjamas-Party!
I lördags var det dags för Tabbis födelsedagsmiddag med efterföljande Pyjamas-party på en nyöppnad nattklubb. Middagen var riktigt mysig, och det var helt fantastisk mat! Som vanligt här i Thailand (ja, och på många andra ställen i Asien) så beställdes det in massor med mat som alla delade på. Jag älskar det konceptet. Då behöver man aldrig bli avundsjuk på att någon annans mat ser godare ut än ens egen. Dessutom får man tillfälle att prova en massa spännande mat som man kanske aldrig skulle ha beställt annars.
Jag, Andi och Tabbis pojkvän som jag i skrivande stund inte kommer på namnet på!
Katie, Jessica och födelsedagsgrisen Tabbi!
Efter middagen bytade gästerna om till pyjamas och det var dags för Culture Club. Jag och Jessie hade sen innan bestämt oss för att inte klä ut oss. Sist vi var på en Trasher-fest var inte alla utklädda, så vi tänkte att det var "no biggie". Men jisses vad vi var överklädda. Som Dee så fint uttryckte det så såg klubben ut lite som ett crack-house. De flesta var utklädda och där stod vi i våra fin-klänningar. Egentligen hade jag inte brytt mig så mycket om det inte hade varit för att jag hade en genomskinlig klänning med vit BH och det var UV-belysning på hela klubben. You do the math. Mina bröst lyste lång väg... Jessica var en god vän som alltid och följde med hem där vi bytte om till våra pyjamasar. När vi kom tillbaka hem mötte vi också resten av Amarin-gänget som hade förfestat uppe på taket då Marco fyllde 30. Alla var rejält i gasen, och alla hängde med till klubben (eller ja, alla som kunde gå och stå iaf...).
Jag, Jessica och en väldigt blond Chrystal. Höll på att sätta ölen i halsen när jag mötte henne i hissen. Var inte alls beredd på att hon skulle vara blond!
Freddan och jag. Haha, vet inte riktigt vad vi gör, men jag anar att vi själva tycker att vi är skitroliga.
Är vi inte snygga så säg??
Efter lite kuddkrig och efter att ha svettats floder drog vi hemåt vid två-tiden. McDonalds låg över gatan så vi sprang givetvis in där innan det var dags för hemfärd... Vad vore en utgång utan Donken? Vi fick en skrattattack inne på McDonalds och underhöll nog mer eller mindre hela restaurangen. När vi kom hem mötte vi Marcos kompis ute på trappan så vi satt där och snackade i en halvtimme innan det var dags för bingen. Vi fick då också tillfälle att se massa folk komma tillbaka hem, och det var roligt! Alla kom ensamma... Haha, fattar inte varför folk inte delar taxi? Mycket märkligt.
Det var en rolig kväll som avslutades med att jag hade vattenblåsor över hela mina axlar. Nu har de dock gått i sönder och jag fjällar ja satan i det. Vi snackar svart vs. vitt på axlarna nu. Snygga färgskillnader. Hoppas jag kan jämna ut det lite snart, annars kommer jag inte kunna använda linne och klänningar mer innan jag åker hem... Haha! Imorgon skulle jag ha mitt final i Development of the Modern World, men min lärare hade skrivit till mig på facebook igår att det var på torsdag. Men han har hela tiden sagt att det är den 12:e, så nu är jag väldigt förvirrad. Mitt final kommer gå sjukt dåligt för jag har nästan inte läst någonting, och helt ärligt så orkar jag inte heller. Att läsa 400 sidor dagen innan sitt final är nog ingen bra idé ändå. Haha. Cross your fingers för att jag klarar provet ändå.
Jag, Andi och Tabbis pojkvän som jag i skrivande stund inte kommer på namnet på!
Katie, Jessica och födelsedagsgrisen Tabbi!
Efter middagen bytade gästerna om till pyjamas och det var dags för Culture Club. Jag och Jessie hade sen innan bestämt oss för att inte klä ut oss. Sist vi var på en Trasher-fest var inte alla utklädda, så vi tänkte att det var "no biggie". Men jisses vad vi var överklädda. Som Dee så fint uttryckte det så såg klubben ut lite som ett crack-house. De flesta var utklädda och där stod vi i våra fin-klänningar. Egentligen hade jag inte brytt mig så mycket om det inte hade varit för att jag hade en genomskinlig klänning med vit BH och det var UV-belysning på hela klubben. You do the math. Mina bröst lyste lång väg... Jessica var en god vän som alltid och följde med hem där vi bytte om till våra pyjamasar. När vi kom tillbaka hem mötte vi också resten av Amarin-gänget som hade förfestat uppe på taket då Marco fyllde 30. Alla var rejält i gasen, och alla hängde med till klubben (eller ja, alla som kunde gå och stå iaf...).
Jag, Jessica och en väldigt blond Chrystal. Höll på att sätta ölen i halsen när jag mötte henne i hissen. Var inte alls beredd på att hon skulle vara blond!
Freddan och jag. Haha, vet inte riktigt vad vi gör, men jag anar att vi själva tycker att vi är skitroliga.
Är vi inte snygga så säg??
Efter lite kuddkrig och efter att ha svettats floder drog vi hemåt vid två-tiden. McDonalds låg över gatan så vi sprang givetvis in där innan det var dags för hemfärd... Vad vore en utgång utan Donken? Vi fick en skrattattack inne på McDonalds och underhöll nog mer eller mindre hela restaurangen. När vi kom hem mötte vi Marcos kompis ute på trappan så vi satt där och snackade i en halvtimme innan det var dags för bingen. Vi fick då också tillfälle att se massa folk komma tillbaka hem, och det var roligt! Alla kom ensamma... Haha, fattar inte varför folk inte delar taxi? Mycket märkligt.
Det var en rolig kväll som avslutades med att jag hade vattenblåsor över hela mina axlar. Nu har de dock gått i sönder och jag fjällar ja satan i det. Vi snackar svart vs. vitt på axlarna nu. Snygga färgskillnader. Hoppas jag kan jämna ut det lite snart, annars kommer jag inte kunna använda linne och klänningar mer innan jag åker hem... Haha! Imorgon skulle jag ha mitt final i Development of the Modern World, men min lärare hade skrivit till mig på facebook igår att det var på torsdag. Men han har hela tiden sagt att det är den 12:e, så nu är jag väldigt förvirrad. Mitt final kommer gå sjukt dåligt för jag har nästan inte läst någonting, och helt ärligt så orkar jag inte heller. Att läsa 400 sidor dagen innan sitt final är nog ingen bra idé ändå. Haha. Cross your fingers för att jag klarar provet ändå.
Pre-final get-away
I tisdags, efter sista lektionen någonsin på Thammasat University, hoppade jag och Jessie in i en taxi och bad honom köra till busstationen Mo Chit. Vi kom fram till stationen 18.15 och möttes av en lapp där det stod "next bus: 18.10". Typiskt tänkte vi, men nu skulle vi iaf hinna äta och så i lugn och ro innan vi steg ombord på bussen. "Two tickets to the next bus" sa Jessica till kassörskan. Vi får biljetterna och tittar som tur var på dem. Departure time: 18.10. Waaaah, vi kutade som några galningar bort till busshållsplats 81 vilket visade sig vara helt onödigt eftersom det som bekant råder "thai-time" i detta landet, något som fungerar ungefär som mañana, mañana-mentaliteten i Spanien. Vi satt i bussen i ytterligare tio minuter innan vi påbörjade den två och en halv timmes långa resan ner till Ban Chang.
Väl framme gick vi direkt bort till en restaurang då båda två var hungriga som vargar. Vi pratar högt om ditten och datten under hela måltiden, lika glada och exalterade över livet som alltid. Vi bestämde oss för att sticka bort till Tesco Lotus efter maten för att handla lite käk till kommande dag och lite snacks till kvällens filmtittande. Klockan var rätt mycket och vi blev lite oroliga för att Tesco kanske skulle vara stängt. Jessica lutar sig fram, pekar på en annan farang vid bordet bredvid och undrar om hon ska fråga honom hur länge Tesco är öppet. "Ja, gör det", säger jag.
Jessia: "Excuse me, do you know how long Tesco is open?"
Mannen: "Jag tror de stänger vid elva"
Jessica: "Jaha, oj, hmm, hehe, ja, tack!"
Inte helt beredda på att det skulle vara en svensk, nej. Plötsligt drabbades vi av akut ångest. VAD hade vi pratat om under middagen? Vi som är vana vid att vara de enda svenskarna pratar väldigt öppet om allt och alla. Förhoppningsvis var det en rätt normal konversation som fördes under middagen. Annars kanske vi har gett stackars mannen men för livet.
Efter en snabb shopping på Tesco tog vi en tuktuk ner till huset där vi möttes av en nybyggd pool. GÖTT! När vi smyger runt och inspekterar poolen hör vi en massa ljud från grannens trädgård. Vi kikar över muren och får se en kvinna i burka som håller en massa slangar som går ner i grannens pool. VARFÖR sitter det en kvinna i burka med slangar i grannens pool mitt i natten?? Och varför rör hon inte på sig? Hon såg skitläskig ut och vi blev skiträdda, så vi kutade in i huset, låste alla dörrar och kröp ner under täcket och kollade på en film.
Nästa morgon när solen återigen gått upp över Ban Chang blev vi lite modigare och kikade på nytt över grannens mur. Detta är vad vi möts av:
Ja, det var alltså inte en kvinna i burka som höll slangarna. Det var en rengöringsmaskin! Men det är minsann nte så lätt att se mitt i natten. Det var ett ärligt misstag. Sånt som händer. Det gav iaf upphov till ett gott skratt, och ett gott skratt förlänger ju som bekant livet!
Direkt efter frukosten som serverades ute på verandan blev det ett dopp i poolen. Min tanke var att gå upp och smörja in mig efter mitt invigningsdopp, men då blev vi tilldelade en liten 6-årig thaiflicka att barnvakta. Så jag gömde rätt och slätt att jag skulle smörja in mig.
Inte förrän ungefär sex timmar senare inser jag mitt misstag och hela kroppen bränner! Jessica säger till mig att jag borde lägga mig i skuggan istället för att bada. Någon timme senare kom ungens mamma och hämtade henne igen. Jag och Jessica var alltså barnvakter i ungefär sju timmar. Hur galet är inte det? När solen gick ner satte vi oss och avnjöt en öl vid poolkanten och njöt av de svalkande brisarna som nådde oss med jämna mellanrum.
Jag kan berätta att det var sååå härligt. Samtidigt som vi sitter här och sippar på vår öl upptäcks det att vi tydligen har en läcka i rören därbak, så resten av vår tid i huset hade vi inget rinnande vatten. Jeab var där tillsammans med sin vän som är en polisman i Bangkok. Vi snackade lite politik och efter ett tag frågade jag på skoj om han hade en pickadoll. Döm om min förvåning när han drar upp tröjan och stoltserar med värsta pistolen i sitt hölster. Shit, det var jag inte alls beredd på! Läskigt.
När solen gått ner, tog vi moppen och körde ner till Jebs där vi avnjöt vår middag. Revbenspjäll för mig och cheeseburgare för frugan. När maten var uppäten körde vi tillbaka hem där det var dags för film och snacks igen.
Nästa dag vaknade jag upp med blåsor på hela hakan och resten av ansiktet och axlarna var knallröda. Ingen sol för mig! Det blev till att sitta inne i aircon-rummet hela dagen. Jessica hade inte bränt sig lika farligt, så hon låg ute i skuggan. Meningen var att vi skulle plugga på vår Thailändska eftersom vi hade vårt final följande dag. Det gick väl sådär. Efter ett tag kom Jessica in igen, vi satte igång en film och jag passade på att ta en tupplur. När solen började gå ner var det dags för att packa ihop och bege oss mot Bangkok. Innan bussen avgick myste vi inne på fiket som ligger vägg i vägg med "busstationen".
Trots mitt väldigt brända ansikte var jag glad och drack min frappé utan några problem.
Jessica var inte lika bränd och heller inte riktigt lika glad. Fast det hade jag nog inte heller varit om jag hade beställt...
Det här gröna teét! Hahahahahahaha! Delicious!
När klockan slog sju gick vi ut och ställde oss utanför busstationen för att inte missa bussen. Jag och Jessica kan lätt bli rastlösa, och det är precis vad vi blev när bussen visade sig vara sen (säkert 15 min. sen!!). Vi började därför leka, och kom fram till det underbara konceptet; AKRUB:
Alltså; en omvänd BURKA! Fattar ni?? Hahaha, sjukt roligt. I en burka ser man ju bara ögonen och i en akrub ser man allt utom ögonen. Och burka läses akrub baklänges!! Hahahahahaha, alltså, ibland är vi så roliga att jag vet knappt var jag ska bli av. Fy fan!
Thaiprovet gick rätt bra trots den minimala plugginsatsen. På kvällen åkte vi till Fashion Mall för att se om vi kunde hitta något kul och billigt. När vi sen skulle hem var det helt omöjligt att få tag i en taxi så vi fick ta tuktuk hela vägen hem. Tack och lov så dog vi inte på vägen! Hatar verkligen tuktuk's. Trots att det var fredag bestämde vi oss för att stanna inne, mycket på grund av att Jessie hade matlagningsklass imorse. Det blev lite sura miner över att vi inte skulle med ut av de andra, men det struntade vi i. Jag gick och la mig rätt sent för att vara mig; halv tolv. Och sen började det. Min telefon ringde HELA tiden och jag kunde inte stänga av vibratorn så sängen vibrerade halva natten! När jag inte svarade bestämde de sig för att komma bort till mitt rum istället för här var någon och knacka på FYRA gånger. Jisses! Vid fyra hade nog alla gått och lagt sig iaf för sen blev jag inte störd mer! Idag är det dags för Tabbis födelsedagsmiddag och sen ska vi på pyjamasparty på Club Culture. Denna gången ska vi dock inte klä ut oss. Känns sådär kul att gå på middag i pyjamas! Haha :)
Väl framme gick vi direkt bort till en restaurang då båda två var hungriga som vargar. Vi pratar högt om ditten och datten under hela måltiden, lika glada och exalterade över livet som alltid. Vi bestämde oss för att sticka bort till Tesco Lotus efter maten för att handla lite käk till kommande dag och lite snacks till kvällens filmtittande. Klockan var rätt mycket och vi blev lite oroliga för att Tesco kanske skulle vara stängt. Jessica lutar sig fram, pekar på en annan farang vid bordet bredvid och undrar om hon ska fråga honom hur länge Tesco är öppet. "Ja, gör det", säger jag.
Jessia: "Excuse me, do you know how long Tesco is open?"
Mannen: "Jag tror de stänger vid elva"
Jessica: "Jaha, oj, hmm, hehe, ja, tack!"
Inte helt beredda på att det skulle vara en svensk, nej. Plötsligt drabbades vi av akut ångest. VAD hade vi pratat om under middagen? Vi som är vana vid att vara de enda svenskarna pratar väldigt öppet om allt och alla. Förhoppningsvis var det en rätt normal konversation som fördes under middagen. Annars kanske vi har gett stackars mannen men för livet.
Efter en snabb shopping på Tesco tog vi en tuktuk ner till huset där vi möttes av en nybyggd pool. GÖTT! När vi smyger runt och inspekterar poolen hör vi en massa ljud från grannens trädgård. Vi kikar över muren och får se en kvinna i burka som håller en massa slangar som går ner i grannens pool. VARFÖR sitter det en kvinna i burka med slangar i grannens pool mitt i natten?? Och varför rör hon inte på sig? Hon såg skitläskig ut och vi blev skiträdda, så vi kutade in i huset, låste alla dörrar och kröp ner under täcket och kollade på en film.
Nästa morgon när solen återigen gått upp över Ban Chang blev vi lite modigare och kikade på nytt över grannens mur. Detta är vad vi möts av:
Ja, det var alltså inte en kvinna i burka som höll slangarna. Det var en rengöringsmaskin! Men det är minsann nte så lätt att se mitt i natten. Det var ett ärligt misstag. Sånt som händer. Det gav iaf upphov till ett gott skratt, och ett gott skratt förlänger ju som bekant livet!
Direkt efter frukosten som serverades ute på verandan blev det ett dopp i poolen. Min tanke var att gå upp och smörja in mig efter mitt invigningsdopp, men då blev vi tilldelade en liten 6-årig thaiflicka att barnvakta. Så jag gömde rätt och slätt att jag skulle smörja in mig.
Inte förrän ungefär sex timmar senare inser jag mitt misstag och hela kroppen bränner! Jessica säger till mig att jag borde lägga mig i skuggan istället för att bada. Någon timme senare kom ungens mamma och hämtade henne igen. Jag och Jessica var alltså barnvakter i ungefär sju timmar. Hur galet är inte det? När solen gick ner satte vi oss och avnjöt en öl vid poolkanten och njöt av de svalkande brisarna som nådde oss med jämna mellanrum.
Jag kan berätta att det var sååå härligt. Samtidigt som vi sitter här och sippar på vår öl upptäcks det att vi tydligen har en läcka i rören därbak, så resten av vår tid i huset hade vi inget rinnande vatten. Jeab var där tillsammans med sin vän som är en polisman i Bangkok. Vi snackade lite politik och efter ett tag frågade jag på skoj om han hade en pickadoll. Döm om min förvåning när han drar upp tröjan och stoltserar med värsta pistolen i sitt hölster. Shit, det var jag inte alls beredd på! Läskigt.
När solen gått ner, tog vi moppen och körde ner till Jebs där vi avnjöt vår middag. Revbenspjäll för mig och cheeseburgare för frugan. När maten var uppäten körde vi tillbaka hem där det var dags för film och snacks igen.
Nästa dag vaknade jag upp med blåsor på hela hakan och resten av ansiktet och axlarna var knallröda. Ingen sol för mig! Det blev till att sitta inne i aircon-rummet hela dagen. Jessica hade inte bränt sig lika farligt, så hon låg ute i skuggan. Meningen var att vi skulle plugga på vår Thailändska eftersom vi hade vårt final följande dag. Det gick väl sådär. Efter ett tag kom Jessica in igen, vi satte igång en film och jag passade på att ta en tupplur. När solen började gå ner var det dags för att packa ihop och bege oss mot Bangkok. Innan bussen avgick myste vi inne på fiket som ligger vägg i vägg med "busstationen".
Trots mitt väldigt brända ansikte var jag glad och drack min frappé utan några problem.
Jessica var inte lika bränd och heller inte riktigt lika glad. Fast det hade jag nog inte heller varit om jag hade beställt...
Det här gröna teét! Hahahahahahaha! Delicious!
När klockan slog sju gick vi ut och ställde oss utanför busstationen för att inte missa bussen. Jag och Jessica kan lätt bli rastlösa, och det är precis vad vi blev när bussen visade sig vara sen (säkert 15 min. sen!!). Vi började därför leka, och kom fram till det underbara konceptet; AKRUB:
Alltså; en omvänd BURKA! Fattar ni?? Hahaha, sjukt roligt. I en burka ser man ju bara ögonen och i en akrub ser man allt utom ögonen. Och burka läses akrub baklänges!! Hahahahahaha, alltså, ibland är vi så roliga att jag vet knappt var jag ska bli av. Fy fan!
Thaiprovet gick rätt bra trots den minimala plugginsatsen. På kvällen åkte vi till Fashion Mall för att se om vi kunde hitta något kul och billigt. När vi sen skulle hem var det helt omöjligt att få tag i en taxi så vi fick ta tuktuk hela vägen hem. Tack och lov så dog vi inte på vägen! Hatar verkligen tuktuk's. Trots att det var fredag bestämde vi oss för att stanna inne, mycket på grund av att Jessie hade matlagningsklass imorse. Det blev lite sura miner över att vi inte skulle med ut av de andra, men det struntade vi i. Jag gick och la mig rätt sent för att vara mig; halv tolv. Och sen började det. Min telefon ringde HELA tiden och jag kunde inte stänga av vibratorn så sängen vibrerade halva natten! När jag inte svarade bestämde de sig för att komma bort till mitt rum istället för här var någon och knacka på FYRA gånger. Jisses! Vid fyra hade nog alla gått och lagt sig iaf för sen blev jag inte störd mer! Idag är det dags för Tabbis födelsedagsmiddag och sen ska vi på pyjamasparty på Club Culture. Denna gången ska vi dock inte klä ut oss. Känns sådär kul att gå på middag i pyjamas! Haha :)
TU2YOU
Under min termin i Bangkok har jag varit med i ett projekt som ehter TU2YOU. Det går i stora drag ut på att man volontärarbetar med att lära Thailändska barn engelska. Det har varit väldigt roligt, och den lilla tjejen som jag har haft hand om har varit så fantastiskt duktig. I fredags var det avslutning och vi hade ett litet "rally" som avslutades på ett museum.
Här är min grupp på rallyt. Och tjejen som står bredvid mig är hon jag har haft under hela terminen. Visst är hon söt? Vår grupp hette "Swingers" (haha) och det här var vår signatur-pose. Kanske ser ut som vi stretchar, men det hade ni inte tyckt om ni hade sett den på riktigt!
En av uppgifterna var att studenten skulle förklara vägen från skolan till check-pointen man befann sig på. Som vanligt gjorde hon utmärkt ifrån sig!
Gruppbild på alla barn, utbytesstudenter och thaistudenter som har varit med i TU2YOU denna terminen! Vi står inne på museét här och alla är förväntningsfulla inför vad som komma skall... Haha! Det är ju en fin tanke, det här med att gå på museum. Men alla som känner mig vet att jag är den mest ointresserade människan någonsin när det kommer till den kulturella aspekten i form av museum, tempel osv. Jag tycker det är sjukt tråkigt. Ska det fånga min uppmärksamhet måste det verkligen vara något extravagant. Detta ledde då givetvis till att jag, Jessica och en mycket understimulerad ADHD-unge var först ut ur samtliga rum. Vid några tillfällen var jag och Jessie nog också nere på samma mognadsnivå som sexåringen, som när vi till exempel börjar asgarva åt att en av dockorna på museumet har en frisyr som ser ut som bajs mitt uppe på huvudet. Hmm.. MOGET var det ja! MEN... Detta är vad som händer när man släpar med sig okulturella eliten på museum.
Efter ungefär två timmar var rundturen på museét äntligen slut och vi såg ljuset i tunneln. Äntligen skulle vi få lite mat!
Vi gick på en mysig restaurang som ligger på Khao San. Det var rätt dyrt och inte supergott, men det var en trevlig upplevelse. En liten avskedsmiddag. Efter maten drog vi hem snabbt som attans, det var ju VALBORG, och Valborg måste firas! Ölen korkades upp och sen fortsatte festen till gryningen. Underbart.
Här är min grupp på rallyt. Och tjejen som står bredvid mig är hon jag har haft under hela terminen. Visst är hon söt? Vår grupp hette "Swingers" (haha) och det här var vår signatur-pose. Kanske ser ut som vi stretchar, men det hade ni inte tyckt om ni hade sett den på riktigt!
En av uppgifterna var att studenten skulle förklara vägen från skolan till check-pointen man befann sig på. Som vanligt gjorde hon utmärkt ifrån sig!
Gruppbild på alla barn, utbytesstudenter och thaistudenter som har varit med i TU2YOU denna terminen! Vi står inne på museét här och alla är förväntningsfulla inför vad som komma skall... Haha! Det är ju en fin tanke, det här med att gå på museum. Men alla som känner mig vet att jag är den mest ointresserade människan någonsin när det kommer till den kulturella aspekten i form av museum, tempel osv. Jag tycker det är sjukt tråkigt. Ska det fånga min uppmärksamhet måste det verkligen vara något extravagant. Detta ledde då givetvis till att jag, Jessica och en mycket understimulerad ADHD-unge var först ut ur samtliga rum. Vid några tillfällen var jag och Jessie nog också nere på samma mognadsnivå som sexåringen, som när vi till exempel börjar asgarva åt att en av dockorna på museumet har en frisyr som ser ut som bajs mitt uppe på huvudet. Hmm.. MOGET var det ja! MEN... Detta är vad som händer när man släpar med sig okulturella eliten på museum.
Efter ungefär två timmar var rundturen på museét äntligen slut och vi såg ljuset i tunneln. Äntligen skulle vi få lite mat!
Vi gick på en mysig restaurang som ligger på Khao San. Det var rätt dyrt och inte supergott, men det var en trevlig upplevelse. En liten avskedsmiddag. Efter maten drog vi hem snabbt som attans, det var ju VALBORG, och Valborg måste firas! Ölen korkades upp och sen fortsatte festen till gryningen. Underbart.
Songkran!
Jisses vad jag har blivit dålig på att uppdatera! Min ursäkt är att tiden går så fruktansvärt fort härnere, och för varje nytt inlägg så känns hemåkningen allt närmre. Men nu har jag lite tid innan jag börjar skolan om två timmar, och ska försöka uppdatera er i vad som har hänt i mitt liv den sista tiden. Häromveckan var det dags för det Thailändska nyåret. Vi blev lediga från skolan i över en vecka, då det var helgdagar under Songkran och även för att nya våldsdåd var förutspådda. Alla utbytesstudenter välkomnade givetvis detta, packade sina väskor och lämnade huvudstaden. Ja, alla utbytesstudenter förutom jag och tre andra. De andra tre står jag inte sådär jättenära, så jag blev överlycklig när Allison på onsdagen knackade på min dörr och uppgivet berättade att pengarna tagit slut så hon hade fått återvända till Bangkok! Vi bestämde oss för att gå ut på kvällen, så vi svirade om och drog iväg till Funky Villa. Där träffade vi en massa kul folk som vi sedan drog med till Whip, efterklubben som har öppet tills folk går hem.
Allison och jag på Whip.
Songkran är också benämnd som det stora "vattenfestivalen". Detta innebär att var du än går under Songkrans tre dagar så får du räkna med att bli genomvåt. När vi tidigare på kvällen skulle gå till 7/11 och handla dricka blev vi först dränkta på trottoaren av ett gäng Thailändare och sen kom taxibil efter taxibil som vevade ner rutan och sprutade vatten på oss med sina vattenpistoler. Helt galet! Och ja, nattklubben var ju givetvis inget undantag! Där sprang folk också runt med sina vattenpistoler.
Om man tittar noga kan man se att jag är vitt lite överallt, det var för att de blandade ut vattnet med babypuder, som de sen klenade överallt! Haha. Snyggt!
Vi hade en riktigt kul kväll som avslutade 07.00. JODÅ! Vi lämnade klubben och insåg att det var ljust ute. Första gången som jag har stängt en efterklubb i Bangkok!
Nästa dag sov vi till klockan tolv och hade sen cirka en timme på oss att vakna upp och fräscha till oss. Klockan två skulle vi nämligen vara hemma hos min och Jessies thaikompis Heat. Eftersom Jessica var i Chiang Mai och svirade tog jag med mig Allison och Jordan istället. I utkanten av Bangkok ligger det en massa inhängnade villaområden där det krävs tillstånd för att köra in och det står vakter utplacerade lite överallt. Varje gång vi åker förbi de områdena brukar jag säga till Jessica att jag skulle vilja bo där någon dag. Så döm om min förvåning när taxin kör in i ett av de områdena! Jag, Allison och Jordan satt alla med öppna munnar och stirrade ut. Vi åkte förbi mansion efter mansion; fin bil efter fin bil, och där kom vi i vår rosa taxi. Men vi kom fram till Heats hus tillslut där vi fick träffa hans pappa och bror. Vi satte oss i trädgården och avnjöt en kopp kaffe... Det är det skönaste jag har gjort på riktigt, riktigt länge. En kopp kaffe i trädgården, aaah, vad det är härligt!
Såhär såg husen ut...
Hettan till trots så njöt vi verkligen av att sitta i trädgården och sippa på vårt välbehövda kaffe efter föregående natts galenskaper.
Efter ett tag var det dags att hoppa upp på pickup-bilen för att påbörj vattenkriget. Åh jisses, vad roligt det var! Vi hade en stor tunna med vatten i mitten på flaket och sen var det bara att greppa en skopa och börja ösa vatten på varenda människa du passerade. Till och med på polisen! Vi körde på både sukhumvit och silom och det var heeelt galet! Överallt längs gatorna stod det stora tunnor med vatten och det var bara att hiva så mycket vatten man kunde på varandra... Haha! Har aldrig varit med om något liknande.
Ja, här är alla som var med på flaket. Vad tror ni om trafiksäkerheten här? Haha! Dessutom drack alla öl och skrålade "ooouuups with the furr..." i fyra timmar innan vi nådde vårt mål; RCA!
Såhär härliga och blöta var vi när vi åkt på ett flak, druckit öl och blivit dränkta i fyra timmar! Amerikanerna var helt slut och bestämde sig för att åka hem, men denna partypinglan ville inte alls åka hem! Så de slutade med att jag stannade kvar med alla Thailändare och hade helt fantastiskt roligt! Kvällen avslutades vid tre-tiden och en av Thailändarna tog taxi med mig hela vägen hem, trots att han bor på andra sidan stan! De är så snälla, dessa underbara människor!
På fredagen behövde jag verkligen en lugn dag så jag och Allison tog våra kuddar och täcken och låg i sofforna i lobbyn och tittade på film hela dagen! Men på lördagen var det Karens födelsedag, så Heat ringde och beordrade mig att komma till RCA och festa med dem. Sagt och gjort. Jag drog med mig Allison och off we went!
Födelsedagsbarnet (25 bast!) Karen, Allison och jag på Route 66.
Kvällen avslutades rätt tidigt, så jag mådde som en Gudinna på söndagen! Och på söndagen kom även Jessie tillbaka. Trots att det var en rolig vecka saknade jag såklart min fruga så det var underbart att ha min bästis tillbaka igen!!!
Allison och jag på Whip.
Songkran är också benämnd som det stora "vattenfestivalen". Detta innebär att var du än går under Songkrans tre dagar så får du räkna med att bli genomvåt. När vi tidigare på kvällen skulle gå till 7/11 och handla dricka blev vi först dränkta på trottoaren av ett gäng Thailändare och sen kom taxibil efter taxibil som vevade ner rutan och sprutade vatten på oss med sina vattenpistoler. Helt galet! Och ja, nattklubben var ju givetvis inget undantag! Där sprang folk också runt med sina vattenpistoler.
Om man tittar noga kan man se att jag är vitt lite överallt, det var för att de blandade ut vattnet med babypuder, som de sen klenade överallt! Haha. Snyggt!
Vi hade en riktigt kul kväll som avslutade 07.00. JODÅ! Vi lämnade klubben och insåg att det var ljust ute. Första gången som jag har stängt en efterklubb i Bangkok!
Nästa dag sov vi till klockan tolv och hade sen cirka en timme på oss att vakna upp och fräscha till oss. Klockan två skulle vi nämligen vara hemma hos min och Jessies thaikompis Heat. Eftersom Jessica var i Chiang Mai och svirade tog jag med mig Allison och Jordan istället. I utkanten av Bangkok ligger det en massa inhängnade villaområden där det krävs tillstånd för att köra in och det står vakter utplacerade lite överallt. Varje gång vi åker förbi de områdena brukar jag säga till Jessica att jag skulle vilja bo där någon dag. Så döm om min förvåning när taxin kör in i ett av de områdena! Jag, Allison och Jordan satt alla med öppna munnar och stirrade ut. Vi åkte förbi mansion efter mansion; fin bil efter fin bil, och där kom vi i vår rosa taxi. Men vi kom fram till Heats hus tillslut där vi fick träffa hans pappa och bror. Vi satte oss i trädgården och avnjöt en kopp kaffe... Det är det skönaste jag har gjort på riktigt, riktigt länge. En kopp kaffe i trädgården, aaah, vad det är härligt!
Såhär såg husen ut...
Hettan till trots så njöt vi verkligen av att sitta i trädgården och sippa på vårt välbehövda kaffe efter föregående natts galenskaper.
Efter ett tag var det dags att hoppa upp på pickup-bilen för att påbörj vattenkriget. Åh jisses, vad roligt det var! Vi hade en stor tunna med vatten i mitten på flaket och sen var det bara att greppa en skopa och börja ösa vatten på varenda människa du passerade. Till och med på polisen! Vi körde på både sukhumvit och silom och det var heeelt galet! Överallt längs gatorna stod det stora tunnor med vatten och det var bara att hiva så mycket vatten man kunde på varandra... Haha! Har aldrig varit med om något liknande.
Ja, här är alla som var med på flaket. Vad tror ni om trafiksäkerheten här? Haha! Dessutom drack alla öl och skrålade "ooouuups with the furr..." i fyra timmar innan vi nådde vårt mål; RCA!
Såhär härliga och blöta var vi när vi åkt på ett flak, druckit öl och blivit dränkta i fyra timmar! Amerikanerna var helt slut och bestämde sig för att åka hem, men denna partypinglan ville inte alls åka hem! Så de slutade med att jag stannade kvar med alla Thailändare och hade helt fantastiskt roligt! Kvällen avslutades vid tre-tiden och en av Thailändarna tog taxi med mig hela vägen hem, trots att han bor på andra sidan stan! De är så snälla, dessa underbara människor!
På fredagen behövde jag verkligen en lugn dag så jag och Allison tog våra kuddar och täcken och låg i sofforna i lobbyn och tittade på film hela dagen! Men på lördagen var det Karens födelsedag, så Heat ringde och beordrade mig att komma till RCA och festa med dem. Sagt och gjort. Jag drog med mig Allison och off we went!
Födelsedagsbarnet (25 bast!) Karen, Allison och jag på Route 66.
Kvällen avslutades rätt tidigt, så jag mådde som en Gudinna på söndagen! Och på söndagen kom även Jessie tillbaka. Trots att det var en rolig vecka saknade jag såklart min fruga så det var underbart att ha min bästis tillbaka igen!!!
