days of my life

ehm. jag skiter nog i bloggen ett tag framöver. follow me på twitter istället:

twitter.com/powerangie

hajhaj

det ser ljust ut. allt ordnar sig. allt känns bra. jag har inte känt igen mig själv på det senaste, men nu jävlar. good old angie is back again! ska kolla lite television nu, tänkte jag. sen blir det minsann plugg för hela slanten. måste bort på hammarbergsgatan också och hämta allt skit i mitt gamla förråd... men det ska nock finnas tid till det också! ikväll blir det greys med alex och i nästa vecka ska jag leka fikaleken med valencia-carro i lund! ska bli askul.

wohoooo...
I'M BACK!

idag har jag vaknat på rätt sida, minsann. jag är sådär lagom glad, lyssnar på lily allen och dricker mitt kaffe. om några timmar ska jag jobba igen. förhoppningsvis seglar båten då. jag är lite stressad över diverse olika saker, men jag ska försöka att inte få något att förstöra denna dag. är dock lite orolig för vilken onödig skit jag kommer få ta idag... aja, det är väl bara att bita ihop. hoppas att det är roliga vikarier iaf. min billy bagare skulle börja halv tio, så han är väl kvar några turer när jag kommer ombord. gött kött. nä, nu ska jag minsann studera lite.

hasta la pasta

igår hade jag inte alls en bra dag. jag tänkte och tänkte och tänkte. jag tänkte på var jag befinner mig i livet och vart jag är på väg. jag tänkte på kärleken och jag tänkte på mina vänner. jag tänkte på min familj. jag tänkte på andra människor och deras familjer. jag tänkte på världen och världens barn. jag tänkte och tänkte och tänkte. jag kände mig tom inombords. jag undrade ifall jag saknade något... svaret kom inte av sig själv. jag var tvungen att gräva och gräva och gräva. jag hade en väldigt empatisk dag. på väg ner till malmö och min lecture får jag tag i en metro. jag läser om elände efter elände. hopplösheten spred sig hela vägen från hjärnan ner till tårna. jag stirrar tomt på ett uppslag om tre cancersjuka tjejer. två av dem var systrar. en ensam tår letade sig ner på kinden. jag kände mig dum. jag ville inte gråta på tåget. men det gick inte att hålla tillbaka. jag mådde dåligt för deras skull. en av dem hade redan dött. de var inte så gamla. en av dem hade en dotter. jag tänkte på deras familjer. på deras mammor, pappor, syskon och barn. jag vek ihop tidningen och la den prydligt framför mig. utanför fönstret svepte det vackra skånelandskapet förbi. jag fick en klump i halsen när jag insåg att de kanske aldrig skulle få uppleva skåne tindra förbi utanför fönstret.

när jag kom hem från skolan la jag mig i soffan och tänkte på kärlek. jag insåg att jag saknade att ha någon att tycka om. någon att känna lite extra för. jag trodde jag hade hittat honom för inte så längesen. det var fel. jag funderade på vad jag letade efter och varför jag letade efter det. jag har aldrig förr varit någon som brytt mig särskilt mycket om att ha en pojkvän då jag alltid har varit på resande fot. därför blev jag chockad över mina känslor, eller min saknad efter någon. jag insåg ganska snart att det fortfarande inte är lönt att hitta någon att tycka extra mycket om. jag vill inte ha någon som håller mig tillbaka. jag har så fantastiskt många framtidsdrömmar, och jag vill lyckas med dem allihopa. jag kommer förmodligen inte bo i Sverige när jag är redo för arbetsmarknaden. och redan nu i december flyttar jag till bangkok i minst ett halvår.

i mina slutsatser bestämde jag mig för att den kommande sommaren ska präglas av mina underbara, fantastiska och älskade vänner. jag ska inte bry mig om så mycket annat. jag ska inte tänka så mycket på framtiden. jag ska sitta med mina vänner i solen på uteserveringarna och dricka vin. eller ska vi grilla i parken och dricka öl. vi ska göra utflykter och roadtrips. detta ska bli den bästa sommaren i hela mitt liv.

fredag, 3/4, var den gyllene dagen. vår lägenhet skulle bli invigd till fullo. det blev den. mer behövs inte sägas. eller jo, lite mer behövs sägas. däckrullning, polis, arg granne. så, där var det stopp. morgonen efter var mindre kul. vår lägenhet var en stor katastrof. trött och fortfarande full drog jag och becci ner i stan för att njuta av det helt fantastiska vädret. vi satte oss på perssons i norra hamnen där vi beställde in lite lyxig mat samt öl. varför sluta dricka när man kan fortsätta? efter ett tag slöt johanna, kristin, max, jon och andi upp. efter ytterligare en öl blev det bestämt att jag, jon och andi skulle dra över till kronborg för att dricka öl och njuta av vädret. kronborg blev snabbt ändrat till öl och grillning i kärnanparken. engångsgrillen vi köpte var ett extremt dåligt köp så jon fick springa iväg och köpa tändvätska. när grillen äntligen var igång och köttet pålagt började solen gå ner, så där satt vi i solnedgången och avnjöt en gourmetmåltid bestående av fläskfilé och potatissallad. gött som fan. när kvällen var färdig var även jag väldigt färdig. somnade innan jag ens hann se sängen. igår bytade jag inte om från pyjamasen på hela dagen. låg bara i min nya fantastiskt sköna soffa och glodde på tv'n hela dagen. det var välbehövt.

idag började jag jobba alldeles för tidigt. har inte jobbat i växlingen på skitalänge så jag var väl lite lost ett tag. men allt ordnade upp sig. hade skitmycket att göra hela dagen. så fort solen tittar fram gör människorna också. ganska skönt att ha mycket att göra faktiskt, händer inte så ofta när det inte är sommar. malin kom och bytte av mig i eftermiddags. det var minsann inte igår man såg henne på båten. roligt att se henne i scandlineskläderna igen! haha. ikväll kanske jag och linda ska kolla på hif. det hänger lite på om martin bjuder henne eller inte. nä, nu ska jag dricka upp min öl och käka upp min macka med kalkon. tja!