Pre-final get-away

I tisdags, efter sista lektionen någonsin på Thammasat University, hoppade jag och Jessie in i en taxi och bad honom köra till busstationen Mo Chit. Vi kom fram till stationen 18.15 och möttes av en lapp där det stod "next bus: 18.10". Typiskt tänkte vi, men nu skulle vi iaf hinna äta och så i lugn och ro innan vi steg ombord på bussen. "Two tickets to the next bus" sa Jessica till kassörskan. Vi får biljetterna och tittar som tur var på dem. Departure time: 18.10. Waaaah, vi kutade som några galningar bort till busshållsplats 81 vilket visade sig vara helt onödigt eftersom det som bekant råder "thai-time" i detta landet, något som fungerar ungefär som mañana, mañana-mentaliteten i Spanien. Vi satt i bussen i ytterligare tio minuter innan vi påbörjade den två och en halv timmes långa resan ner till Ban Chang.

Väl framme gick vi direkt bort till en restaurang då båda två var hungriga som vargar. Vi pratar högt om ditten och datten under hela måltiden, lika glada och exalterade över livet som alltid. Vi bestämde oss för att sticka bort till Tesco Lotus efter maten för att handla lite käk till kommande dag och lite snacks till kvällens filmtittande. Klockan var rätt mycket och vi blev lite oroliga för att Tesco kanske skulle vara stängt. Jessica lutar sig fram, pekar på en annan farang vid bordet bredvid och undrar om hon ska fråga honom hur länge Tesco är öppet. "Ja, gör det", säger jag.

Jessia: "Excuse me, do you know how long Tesco is open?"
Mannen: "Jag tror de stänger vid elva"
Jessica: "Jaha, oj, hmm, hehe, ja, tack!"

Inte helt beredda på att det skulle vara en svensk, nej. Plötsligt drabbades vi av akut ångest. VAD hade vi pratat om under middagen? Vi som är vana vid att vara de enda svenskarna pratar väldigt öppet om allt och alla. Förhoppningsvis var det en rätt normal konversation som fördes under middagen. Annars kanske vi har gett stackars mannen men för livet.

Efter en snabb shopping på Tesco tog vi en tuktuk ner till huset där vi möttes av en nybyggd pool. GÖTT! När vi smyger runt och inspekterar poolen hör vi en massa ljud från grannens trädgård. Vi kikar över muren och får se en kvinna i burka som håller en massa slangar som går ner i grannens pool. VARFÖR sitter det en kvinna i burka med slangar i grannens pool mitt i natten?? Och varför rör hon inte på sig? Hon såg skitläskig ut och vi blev skiträdda, så vi kutade in i huset, låste alla dörrar och kröp ner under täcket och kollade på en film.

Nästa morgon när solen återigen gått upp över Ban Chang blev vi lite modigare och kikade på nytt över grannens mur. Detta är vad vi möts av:



Ja, det var alltså inte en kvinna i burka som höll slangarna. Det var en rengöringsmaskin! Men det är minsann nte så lätt att se mitt i natten. Det var ett ärligt misstag. Sånt som händer. Det gav iaf upphov till ett gott skratt, och ett gott skratt förlänger ju som bekant livet!

Direkt efter frukosten som serverades ute på verandan blev det ett dopp i poolen. Min tanke var att gå upp och smörja in mig efter mitt invigningsdopp, men då blev vi tilldelade en liten 6-årig thaiflicka att barnvakta. Så jag gömde rätt och slätt att jag skulle smörja in mig.







Inte förrän ungefär sex timmar senare inser jag mitt misstag och hela kroppen bränner! Jessica säger till mig att jag borde lägga mig i skuggan istället för att bada. Någon timme senare kom ungens mamma och hämtade henne igen. Jag och Jessica var alltså barnvakter i ungefär sju timmar. Hur galet är inte det? När solen gick ner satte vi oss och avnjöt en öl vid poolkanten och njöt av de svalkande brisarna som nådde oss med jämna mellanrum.



Jag kan berätta att det var sååå härligt. Samtidigt som vi sitter här och sippar på vår öl upptäcks det att vi tydligen har en läcka i rören därbak, så resten av vår tid i huset hade vi inget rinnande vatten. Jeab var där tillsammans med sin vän som är en polisman i Bangkok. Vi snackade lite politik och efter ett tag frågade jag på skoj om han hade en pickadoll. Döm om min förvåning när han drar upp tröjan och stoltserar med värsta pistolen i sitt hölster. Shit, det var jag inte alls beredd på! Läskigt.

När solen gått ner, tog vi moppen och körde ner till Jebs där vi avnjöt vår middag. Revbenspjäll för mig och cheeseburgare för frugan. När maten var uppäten körde vi tillbaka hem där det var dags för film och snacks igen.

Nästa dag vaknade jag upp med blåsor på hela hakan och resten av ansiktet och axlarna var knallröda. Ingen sol för mig! Det blev till att sitta inne i aircon-rummet hela dagen. Jessica hade inte bränt sig lika farligt, så hon låg ute i skuggan. Meningen var att vi skulle plugga på vår Thailändska eftersom vi hade vårt final följande dag. Det gick väl sådär. Efter ett tag kom Jessica in igen, vi satte igång en film och jag passade på att ta en tupplur. När solen började gå ner var det dags för att packa ihop och bege oss mot Bangkok. Innan bussen avgick myste vi inne på fiket som ligger vägg i vägg med "busstationen".



Trots mitt väldigt brända ansikte var jag glad och drack min frappé utan några problem.



Jessica var inte lika bränd och heller inte riktigt lika glad. Fast det hade jag nog inte heller varit om jag hade beställt...



Det här gröna teét! Hahahahahahaha! Delicious!

När klockan slog sju gick vi ut och ställde oss utanför busstationen för att inte missa bussen. Jag och Jessica kan lätt bli rastlösa, och det är precis vad vi blev när bussen visade sig vara sen (säkert 15 min. sen!!). Vi började därför leka, och kom fram till det underbara konceptet; AKRUB:



Alltså; en omvänd BURKA! Fattar ni?? Hahaha, sjukt roligt. I en burka ser man ju bara ögonen och i en akrub ser man allt utom ögonen. Och burka läses akrub baklänges!! Hahahahahaha, alltså, ibland är vi så roliga att jag vet knappt var jag ska bli av. Fy fan!

Thaiprovet gick rätt bra trots den minimala plugginsatsen. På kvällen åkte vi till Fashion Mall för att se om vi kunde hitta något kul och billigt. När vi sen skulle hem var det helt omöjligt att få tag i en taxi så vi fick ta tuktuk hela vägen hem. Tack och lov så dog vi inte på vägen! Hatar verkligen tuktuk's. Trots att det var fredag bestämde vi oss för att stanna inne, mycket på grund av att Jessie hade matlagningsklass imorse. Det blev lite sura miner över att vi inte skulle med ut av de andra, men det struntade vi i. Jag gick och la mig rätt sent för att vara mig; halv tolv. Och sen började det. Min telefon ringde HELA tiden och jag kunde inte stänga av vibratorn så sängen vibrerade halva natten! När jag inte svarade bestämde de sig för att komma bort till mitt rum istället för här var någon och knacka på FYRA gånger. Jisses! Vid fyra hade nog alla gått och lagt sig iaf för sen blev jag inte störd mer! Idag är det dags för Tabbis födelsedagsmiddag och sen ska vi på pyjamasparty på Club Culture. Denna gången ska vi dock inte klä ut oss. Känns sådär kul att gå på middag i pyjamas! Haha :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0