Rockstar!
Hello Sweden ;)
Födelsedagsfesten på Momba blev riktigt rolig. Jag bjöd först med några av tjejerna (som inte hade några pengar) på restaurang där vi åt riktigt god pasta och drack vitt vin. Sen mötte vi upp med de andra och drog bort till Momba. Jag fixade så att födelsedagsbarnet Jia fick gå upp på scenen och jamma med bandet eftersom jag fick ett tips om att hon skulle ha en fantastisk röst. Och det hade hon verkligen! När hon gick av scenen kom bandets manager fram och frågade om hon var signad för annars ville han signa henne!!! SÅ SJUKT!
Mei, jag, Sophia, Ziggy och Joanie.
Sockersöta Joanie och jag.
På onsdagsmorgonen kom jag såklart försent till jobb. Bara en halvtimme dock, och det berodde inte på att jag var bakfull utan på den otroligt hemska trafiken i denna staden. Jag tror inte vi gjorde något direkt speciellt på kontoret, utan vi arbetade bara med våra arbetsuppgifter (vilka förvisso inte är så få...). När jag kom hem på kvällen gjorde jag kotletter med potatis och bearnaisesås. Helt underbar gottigt!
I torsdags var jag på kontoret redan klockan 8. Det var dags att åka till Makati för att träffa Indonesiens ambassadör. Det var ett riktigt, riktigt bra möte. Ambassadörens politiska rådgivare var en riktigt störtskön människa. Tillbaka på kontoret hade vi ett möte där vi diskuterade hur vi skulle gå vidare med våra arbetsuppgifter och sen gick vi hem en timme tidigare.
Igår var det fredag och i min värld betyder det givetvis öl. Jag har startat en ny vana härnere och den är att efter avslutat arbete på fredagar tar man en taxi till nineteen 20 och beställer in en bucket med San Miguel Light. Såklart. Så det var precis vad vi gjorde. Jag, Ziggy och Sophia packade ihop våra saker prick klockan sex och gick ner mot vägen. Jag går alltid och ställer mig på samma ställe vid vägen för jag har några ”kompisar” där som alltid fixar en taxi till mig och i utbyte ger jag dem några pesos.
På nineteen 20 blev jag mottagen med samma värme som alltid. Vakten som springer fram och skakar handen och pekar upp på Marvin som står där med världens största leende. Vi gick in, tog ett bord och beställde in en bucket med öl. Jag tror det tog en kvart sen stod där en ny bucket med sex öl. Kyparen viskade någonting till Ziggy och pekade på bordet närmast dörren. Där sitter det ett gäng killar som vinkar och ler sina största leenden, och vi hade precis fått en gratis bucket med öl! Ytterligare en kvart senare kommer de fram och frågar om det kunde få sitta vid vårt bord. Och efter att ha fått gratis öl kunde vi ju inte neka dem det. Sen märker jag hur alla stirrar på mig, och den ena bryter tystnaden genom att säga: ”do you know that you look exactly like Angelica Panginiban? We actually got star struck when you walked in the door.” Hade jag fått 100 pesos varje gång någon säger det till mig så hade jag absolut varit miljonär nu. Sen vet jag inte riktigt vad som hände, men Ziggy började freaka lite. Hon var orolig över att lämna mig och Sophia ensamma med killarna och gick ut för att be Marvin hålla koll på mig och Sophia. Sen kom hon in och började snacka om att vi inte var säkra därinne och att Marvin hade bett servitrisen att ta vår öl och vi skulle bara säga till killarna att vi var tvugna att byta bord för våra pojkvänner var på väg dit. Så ja, det var precis vad vi gjorde. Vi blev placerade därute vid ett bord längst in i hörnan och vi hade en bouncer (Filippinernas svar på Hulk Hogan!) ståendes bredvid oss resten av kvällen. Det kom också fram en kille som satt något bord längre bort och sa: ”don’t worry girls, i’m a police officer. Just let me know if you have any problems”. Det sjuka är att vi inte hade några problem egentligen, jag fattade inte alls vad som hände. Haha! När polisen sen gick så lämnade han sitt kort och sa ”if you ever have any problems just call me!”. Jahapp. Sen när killarna gått kom en av vakterna ut och frågade om vi ville gå in igen, de hade reserverat ett bord till oss så att vi kunde få sitta ifred. Vi bestämde oss dock för att sitta kvar därute. Men det är så gulligt att alla tar hand om en. Jag vet inte hur många gånger vakterna kom fram och sa till oss att vi inte skulle vara oroliga, utan de skulle ta hand om oss. Haha! Sen satte jag Ziggy i en taxi då hon var full som en kastrull. En annan kille kom då över till mig och Sophia och undrade om vi ville dansa i dj-båset. När jag sa okej blev han helt överlycklig och tackade oss tusen gånger. Haha, vi kan snart börja jobba på det stället! Så en drink senare står vi båda två och dansar som galningar med DJ’n och ungefär 300 mobilkameror filmar oss. Sjukt. Kvällen avslutades halv tre imorse med att jag gick rakt in i kanten på ett skåp när jag kom hem, så jag har nu en stor blå bula mitt i pannan.
Måste bara berätta om Sophia också. Hon är min nya bundis härnere. Hon är tysk men bor i Paris sen fyra år tillbaka. Jätterolig tjej, även om hon själv inte riktigt förstår det alltid. Som när hon började snacka om Luke Skywalker och Darth Vader och uttalar Darth Vader: ”DARF WAITOR”. Jag skrattade så att jag började gråta!
Nästa söndag har jag, Sophia och Ziggy blivit inbjudna till ett tv-program. Vet inte riktigt vad det handlar om, men han där Marvin (bouncern) brukar tydligen sjunga i nåt program och de ska spela in ett nytt avsnitt nästa söndag. Så igår sa han till Ziggy: ”Please make sure Angelica will be there, I want to sing for her”. Shit pommes, en kille ska alltså sjunga för mig i ett tv-program på Filippinernas största kanal. Jag återkommer med hur det går med det.
Idag är det lördag och bulan i min panna gör skitont. Ikväll blir det ett nytt försök på Republic tillsammans med Rosa och eventuellt även Sophia. Just nu känner jag dock inte alls för att dricka alkohol. Blö. Men det kommer väl snart, haha! Imorgon ska jag hålla en svensk afton här hemma eftersom Rosa fyller 30 år på onsdag. Så vi har bjudit in hennes bästa vänner och jag ska tydligen stå för maten. Oups. Det blir följande:
Ost- och Spenat-paj till förrätt.
Köttbullar (vet inte riktigt vad jag ska ha till) till varmrätt.
Kladdkaka med hallongrädde till dessert.
Wish me luck!
