Dag (573) 4: Vad bjussar jag på för mat?
Det var väl ändå en ganska konstig fråga? Det beror väl på tillfället? Om det är en hemmakväll med en kompis så kanske det bara blir spagetti och köttfärssås. Men är det släktkalas där det är öppet hus med folk som kommer och går får det ju bli något kallt, som typ pastasallad. Men ska det bli finlir så har jag min egen maträtt som jag gärna kockar; det ska vara färsk spenatpasta och sen gör jag en grädd-baserad sås med kyckling, bacon, pesto, fetaost och körsbärstomater. Himmelskt god, tycker jag. Men jag lagar det mesta och tycker det är rätt kul att laga mat faktiskt. Och det är ju såklart roligare att laga mat till fler än en själv. Fast ska jag vara ärlig så gillar jag nog att äta mat mest, och då bryr jag mig inte så mycket om vem som har lagat den. Ja, som sagt konstig och faktiskt sjukt tråkig fråga. Jag antar att den är rätt så valid på Filippinerna dock, där pratar de alltid om mat. Igårkväll när jag var på skype med Rhyxson frågade han om jag gillade "Adobo", det är en Filippinsk maträtt med kyckling (eller kött), potatis och en god sås med lök och vitlök tror jag som serveras med ris (såklart!). När jag sa att det var en av de få Filippinska maträtterna som jag faktiskt gillar så berättade han att hans Adobo var speciell och bla bla bla. Jag tror att det är den 4:e killen på 6 månader som säger att hans Adobo är SÅ speciell. Filippinare älskar sin mat (kanske därför jag älskar Filippinerna, haha). Fast iofs inte lika mycket som Thailändarna. Där kan man ju få mat ute på gatan vilken tid det än är. Älskar att fylle-mat där är typ stekt ris med kyckling. Haha!
Ja, och jag hade min presentation i torsdags och det var ingen fara överhuvudtaget. Men på tåget mot Malmö var jag så nervös att jag nästan spydde. Inte helt okej alltså. Haha! Alla var helt fascinerade över allt som jag hade fått göra. De som hade varit i Bryssel och så, jag menar, det låter ju väldigt ambitiöst, men det låter ju sjukt tråkigt också. Så när jag lyssnade på de andra presentationerna så kände jag verkligen att jag har hamnat helt rätt med Filippinerna. Men det var rätt roligt att han som presenterade precis före mig började sin presentation med att säga såhär: "Well, I choose an organization that isn't very well known because I didn't want to do my internship at some boring NGO like Amnesty International". Sen visade det sig att han typ bott i knarkkvarteren i New Orleans och jobbat på ett ställe där han hade skrivit curriculums. Hmm... Det lät ju väldigt intressant? Så när jag kom efter honom började jag med att uppmärksamma honom om att allt är subjektivt, och att mitt arbete på Amnesty International var det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. När jag var färdig med min presentation bad han om ursäkt och höll med om att det faktiskt verkade jäkligt coolt. Ha!
I fredags hade jag föreläsning mellan 10-12. Sen fick jag springa direkt till Ane där vi skulle diskutera min C-uppsats. Jag vill ju som bekant till Filippinerna och skriva den om "enforced disappearances". Så det är mycket i luften nu och jag hoppas innerligt att jag kommer iväg. Hon verkade iaf tycka att det var en bra och väldigt intressant idé. Efter mötet småsprang jag bort till Entré, ett shoppingcenter, eftersom jag hade min allra första dag på Diechmann. Efter att ha jobbat där hela helgen känner jag redan att det kan bli jobbigt för plånboken eftersom att jag suckar efter skor i vilka hyllor jag än går. Ja, ni vet hur jag är. Kan aldrig få nog av skor.
Nu ska jag fixa lite frullis. Här är någon nu som ska tapetsera om mitt sovrum och det verkar som att det kommer ta ett par dagar. Suck. Men iaf blir jag av med den förskräckliga blå papperstapeten som sitter därinne nu. För fy fan vad ful den är! Blir en ljusgrå tapet istället. Kommer smälta in snyggt med resten av lägenheten!
Vi hörs people!
Ja, och jag hade min presentation i torsdags och det var ingen fara överhuvudtaget. Men på tåget mot Malmö var jag så nervös att jag nästan spydde. Inte helt okej alltså. Haha! Alla var helt fascinerade över allt som jag hade fått göra. De som hade varit i Bryssel och så, jag menar, det låter ju väldigt ambitiöst, men det låter ju sjukt tråkigt också. Så när jag lyssnade på de andra presentationerna så kände jag verkligen att jag har hamnat helt rätt med Filippinerna. Men det var rätt roligt att han som presenterade precis före mig började sin presentation med att säga såhär: "Well, I choose an organization that isn't very well known because I didn't want to do my internship at some boring NGO like Amnesty International". Sen visade det sig att han typ bott i knarkkvarteren i New Orleans och jobbat på ett ställe där han hade skrivit curriculums. Hmm... Det lät ju väldigt intressant? Så när jag kom efter honom började jag med att uppmärksamma honom om att allt är subjektivt, och att mitt arbete på Amnesty International var det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. När jag var färdig med min presentation bad han om ursäkt och höll med om att det faktiskt verkade jäkligt coolt. Ha!
I fredags hade jag föreläsning mellan 10-12. Sen fick jag springa direkt till Ane där vi skulle diskutera min C-uppsats. Jag vill ju som bekant till Filippinerna och skriva den om "enforced disappearances". Så det är mycket i luften nu och jag hoppas innerligt att jag kommer iväg. Hon verkade iaf tycka att det var en bra och väldigt intressant idé. Efter mötet småsprang jag bort till Entré, ett shoppingcenter, eftersom jag hade min allra första dag på Diechmann. Efter att ha jobbat där hela helgen känner jag redan att det kan bli jobbigt för plånboken eftersom att jag suckar efter skor i vilka hyllor jag än går. Ja, ni vet hur jag är. Kan aldrig få nog av skor.
Nu ska jag fixa lite frullis. Här är någon nu som ska tapetsera om mitt sovrum och det verkar som att det kommer ta ett par dagar. Suck. Men iaf blir jag av med den förskräckliga blå papperstapeten som sitter därinne nu. För fy fan vad ful den är! Blir en ljusgrå tapet istället. Kommer smälta in snyggt med resten av lägenheten!
Vi hörs people!
Kommentarer
Trackback
