days of my life

helgen visade sig bli riktigt, riktigt mysig. lördagen inleddes med 79-årskalas hos mormor. även om kalas inte är det som brukar stå högst på min nöjeskalender så var det god mat och trevligt sällskap. dessutom var det ju förmodligen sista gången jag träffar mormor på ett halvår. pappa körde mig hem vid halv sju och jag passade på att snylta åt mig en flaska vitt vin. väl hemma svidade jag om till partystassen och begav mig av till andreas lägenhet. halvvägs igenom vinflaskan ringde billy och frågade om han fick komma förbi. givetvis fick min favvo-kille det. det hela slutade med att han följde med ut. det blev en helkväll på harrys och jag hade faktiskt riktigt, riktigt roligt. tydligen hade det blivit lite drama mellan de vi var där med, men jag och billy var alldeles för upptagna av att dansa för att märka det...! :) billy, jag och kristin åkte tillbaka till lägenheten och däckade runt halv fem. en mycket, mycket trevlig kväll!

igår vaknade vi runt tolv och billy var sugen på donken-mat. sagt och gjort, alla tre drog till donken. på vägen hem släppte vi av billy vid bussen och fick sen gå in på hemköp och köpa en ny vinöppnare till kristins mamma på hemköp. vi råkade visst ta sönder hennes i ett otroligt hårdhänt försök att öppna min vinflaska... oups. jag hann bara hem och sätta på mig ett par jeans innan becci, jag och andreas drog ner till stan för att kolla på luciatåget. dock missade vi det, men hann iaf se ljusspelet på kärnan. det var såklart jättefint, men ljusspelet på love and light var mycket maffigare. det var svinigt mycket folk i stan så det tog oss hur lång tid som helst att ta oss tillbaka till bilen. sen körde vi till maxi och köpte ingredienser till tacos. sen kollade vi på home alone och käkade tacos hemma hos andreas. supermysigt. 

idag är det måndag och början på en vecka med tight schema. jag hoppas att jag får mitt letter of acceptance snart så att jag kan åka till ambassaden och ansöka om mitt visum. ska egentligen ner till malmö och planera inför seminariet imorgon, men jag pallar egentligen inte. kanske kan vi ta det på msn eller nåt istället? ska ta mig ett snack med jonathan. behöver packa och sånt skit också. 

tjarå! 

Idag är det lördag, solen skiner stundvis. Trots dessa få solstrålar så ger de mig ändå en massa energi. Tycker det är så trist när det är grått hela tiden. Den enda gången det är legitimt att vara grått på himlen är när jag är bakfull. Haha! Idag nalkas födelsedagsmiddag hos mormor. Ikväll har det varit snack om en utgång med Rebecca och Johanna. Har varit tveksam hela tiden eftersom eknomin är rätt körd i botten efter min otroligt dyra flygbiljett. Men jag antar att detta är sista gången jag träffar Johanna på ett halvår... Så faktumet att jag skulle ut med mina två damer var väl övervägande. MEN jag bjöd även med min underbara vän Malin. Då fick jag veta att pojkvännerna till Yoyo och Becci också ska med. Det är klart att de vill ha med sina pojkvänner, det förstår jag verkligen. Men jag vet inte om jag är sugen på att gå ut som femte hjulet (om inte malin ska med). Det skulle med lite annat folk också, men det är kompisar till dem så jag känner inte alls det folket. Inte för att jag inte vill träffa annat folk, men jag har bara tre helger kvar i sverige och dessa vill jag givetvis spendera med nära och kära. Absolut inte med att stå i ett hörn och se på när mina kompisar myser med sina killar... Haha! Så ska inte Malin med så blir det kanske att jag åker ner till Malmö istället. Ska jag spendera min pengar, så ska jag fan ha kul också!!

Later!

Ja, nu är det inte så lång tid kvar. 2 veckor och 4 dagar. Flygbiljetten är köpt. Den gick lös på över 12,000. Linser är införskaffade. 1,560 kronor. ID-kort: 400 kronor. Det blir ingen billig resa!!! Haha :) Men jag är lika glad för det. Jag kommer slippa Sverige i minst 6 månader. Eller det är inte så mycket Sverige jag vill ifrån, snarare folks mentalitet. Jag inser att kulturkrocken är ett faktum när jag kommer till Thailand, men jag vet också att jag passar in så mycket bättre på ett sånt ställe. Jag älskar att träffa folk, jag älskar att prata. Det känns också som att jag efter denna resan kommer få fram vilka som är mina riktiga vänner. Det är något jag behöver få veta, faktiskt. Jag har mina tvivel, men jag hoppas att mitt försvinnande kommer få dem att fatta vem jag är och vad jag har för inverkan på deras liv. Jag gillar inte att bli övergiven, så istället överger jag nu. Jag hoppas på sex fantastiska månader och jag hoppas att mina riktiga vänner kommer ner och hälsar på!!!

Förresten är jag med i sydsvenskan idag. I bilagan om ögon... Ett helt uppslag! Det är kul att ha en syster som är journalist! Hehe :)

Puss!

om tre och en halv vecka drar jag till bangkok och blir borta minst sex veckor! moahaha!

okej, så jag mailade thammasat university. de svarade att de hade skickat mitt antagningsbesked med expresspost till min utlandskoordinator. men det hjälper inte mig så mycket idag... jag försökte få ur honom om det var ett positivt eller negativt besked genom att fråga om jag skulle boka flygbiljett? haha! men nu svarar han inte. mailade också min koordinator, men jag har för mig att hon är upptagen eller rent av ledig på fredagar? hon brukar nämligen vara grym på att svara snabbt, men än har jag inte fått svar. jag hade kunnat spy nu av nervositet.

jag håller på att bli ett nervöst vrak här hemma. jag vill ha mitt svar NU! råkade dessutom gå upp alldeles för tidigt. gick nämligen upp 06.00, och upptäckte inte förrän jag satt med kaffet i handen och kläderna på kroppen att jag inte börjar skolan förrän 13.00 idag. lagom störigt. extra störigt också för att jag inte har sovit på hela natten. tror jag somnade först framåt fyra, och sen upp sex ju. vad är det för fel på mig?

om jag inte har fått ett svar innan halv nio (då är klockan halv tre på eftermiddagen hos dem) så får jag maila dem igen och fråga vad fuck som händer? haha, hatar att hållas på sträckbänken. jag är så sjuuuukt nervös!!!

nä, en kaffe till sen kanske ögonen slutar bränna.

satt precis och skrev ner saker jag behöver fixa med innan flytten till Bangkok. plötsligt slog det mig att jag förhoppningsvis får beskedet imorgon. det började pirra i magen, ja ungefär som det gjorde lillejulafton när man skulle gå och lägga sig när man var liten. man visste att nästa dag väntade en massa överraskningar och en massa kul! jag hoppas verkligen att svaret jag ska få innebär en massa kul, kanske inte så många överraskningar, men iaf en massa kul. när jag tänker efter, så helst inga överraskningar alls. detta blir nog bäst om man vet hur allt ska bli. typ. gaaaah, jag kommer bli förkrossad om jag inte kommer in!

fan vad jag blir deppig av sånt här väder. shit. jag sover bort halva dagarna och har absolut NOLL inspiration till att göra någonting. nu vill jag bara få mitt jävla antagningsbesked från bangkok så jag vet om jag kommer iväg eller inte. har ungefär tusen saker att fixa innan, och jag har tänkt att åka om mindre än en månad om jag nu får ett positivt besked. mailade thammasat university i tisdags för att få säkert besked på att de mottagit min ansökan och för att fråga hur lång tid det skulle ta innan jag fick mitt besked. det här fick jag till svar: "We just received your application. Your letter of acceptance will be issued within this week". jag hoppas verkligen att jag har ett mail imorgonbitti som ger mig ett positivt besked. har inte så mycket tid på mig att fixa visum, köpa flygbiljett, boka hotellrum, fixa linser för ett halvår osv osv. ja, och sen är det ju en hel del att fixa med till skolan också. shit, paniken börjar komma krypande. well, det är bara att ta några djupa andetag. bara jag får ett "YOU ARE ACCEPTED" så ska nog allt lösa sig.

dr. phil på TV4+. vi ses.

Hur kommer det sig att man alltid lyckas träffa någon när det är som sämst timing? Jag brukar vara rätt nöjd över att vara singel. Jag kan göra vad jag vill, när jag vill och behöver inte tänka på någon annan än mig själv när jag tar ett beslut. Jag är fri att följa mina drömmar och kan vara utomlands hur mycket jag vill och det är inget som hindrar mig. Men ibland börjar man tänka. Och när jag börjar tänka börjar jag längta. Ibland vill även jag ha någon bredvid mig.

Om mindre än en månad flyttar jag till Bangkok och ska förmodligen vara där ett helt år. Hur kommer det sig då att under den senaste veckan har jag träffat TVÅ killar som har verkat helt underbara? Grejen är även, att båda dessa killar också ska utomlands... Till helt andra världsdelar än vad jag ska!

Ödet vill nog inte att jag ska hitta någon kille.